ena sekunden ont som fan, och stånkandes...

...andra... ja, då plockar jag saker från golvet utan större problem.
Herregud så babymagar kan hålla på och luras.
Sammandragningar, ja.
Värkar, nej!

FÖRvärkar, ja...
Just nu är det den rätt coola känslan när magen går från mjukismage till "spela en gång i väggen-mage".
Betonghård!

Antingen vilar baby lite just nu, eller så har den börjat ladda upp för nästa äventyr.
Spännande vilket som... och ut ska den snart...

Jag har en vän, Y, som just nu räknar timmar och minuter innan lilla pärlan kommer. Så spännande för dem! Kommer bli en sådan vansinnigt söt unge så det är inte klokt! Mixa lite mamma och lite pappa och det kommer bli så vackert.

Nog för att alla barn oftast är söta rackare, jag menar inte att jag tycker annat. Men det är coolt när man ser en baby, där man vet föräldrarna, första gången.
Hur naturen fungerat, hur utseendena blandats. Imponerande!

Någon sa en gång att första barnet ofta blir likt pappan, för att pappan ska vara säker på att det är hans barn... och stanna kvar i familjen... Hmmm, oki säger jag?!
MEN, å andra sidan så stämmer det nog rätt bra. Flodfamiljens första son är i vissa lägen en kopia av sin far, medan son 2 har mer drag av mammsen. (eller är det bara att man tänker på det?)
Liten här hemma går att hitta på 30 år gamla fotokopior, där Hönspappan ser likadan ut.

Jaja, det ska i allafall bli ruggigt spännande att se hur vår lilla tvåa kommer att se ut...
Och om det är en tjej eller kille!!!